
Utifrån vår erfarenhet är Thermal Inkjet (TIJ) den märkteknik som oftast används för märkning på blisterförpackningar.
Det finns flera tekniska orsaker till detta.
För det första erbjuder TIJ mycket hög upplösning, vilket gör det möjligt att skriva små batchnummer, datum och annan variabel information med hög kontrast även på begränsade märkningsytor.
För det andra är skrivhuvudena mycket kompakta. Det gör dem enkla att integrera även i trånga blistermaskiner där utrymmet ofta är begränsat.
Ytterligare en fördel är att TIJ-skrivhuvuden lämpar sig väl för rörelse.
Genom att montera skrivhuvudet på en linjär axel kan samma skrivhuvud märka flera blisterpositioner under samma produktionscykel.
Vanligt förekommande information som skrivs med TIJ är:
Eftersom blisterförpackningen redan innehåller all statisk produktinformation handlar TIJ-märkningen främst om variabel data.
Lasermärkning är tekniskt möjligt men sällan förstahandsvalet. Den största orsaken är blisterförpackningens material.
Den förseglade aluminiumfolien reflekterar laserenergin på ett helt annat sätt än exempelvis kartong eller plast.
För att märka aluminium krävs normalt en fiberlaser eller annan laserteknik som är anpassad för metalliska material.
Det innebär både högre investeringskostnader och betydligt större krav på integration i produktionslinjen.
Laserutrustningen behöver byggas in i en säkerhetsklassad kapsling med skydd mot laserstrålning, vilket ställer krav på både utrymme och maskinkonstruktion.
Om blisterproduktionen dessutom sker med flera parallella blisterrader uppstår samma geometriska utmaning som vid bläckstrålemärkning.
Antingen behöver laserstrålen flyttas över hela produktbredden, eller så krävs flera separata laserenheter.
Till skillnad från många andra läkemedelsförpackningar ställer blisterförpackningar särskilda krav på märkningsprocessen. Den begränsade märkningsytan, höga produktionstakten och förpackningarnas konstruktion gör att både märkteknik och maskinlösning måste anpassas efter produktionslinjen.
På Logimark har vi arbetat med industriella märkningslösningar i många olika typer av läkemedelsproduktioner. En återkommande erfarenhet är att valet av märkteknik sällan handlar om vilken skrivare som är bäst – utan om hur blisterförpackningen tillverkas, transporteras och hanteras genom hela produktionsprocessen.
En blisterförpackning består normalt av två material:
Aluminiumfolien fungerar både som barriär mot syre och fukt och som informationsbärare. Här finns vanligtvis produktnamn, styrka, tillverkare och annan statisk information redan tryckt innan blisterförpackningen tillverkas. När blisterförpackningen är färdig går den normalt vidare till kartongförpackning tillsammans med en bipacksedel, där den sekundära märkningen och serialiseringen sker.
Eftersom aluminiumfolien samtidigt fungerar som den yta patienten trycker igenom när läkemedlet tas ut är det inte möjligt att applicera en etikett ovanpå blisterförpackningen. En etikett skulle dels försvåra uttaget av tabletterna, dels komma i direkt kontakt med läkemedlet när aluminiumfolien bryts.
Av den anledningen används direktmärkning nästan uteslutande på själva blisterförpackningen.
Många föreställer sig att blisterförpackningar transporteras en och en genom produktionslinjen. I praktiken ser processen ofta helt annorlunda ut. I de flesta blistermaskiner produceras blisterförpackningarna först i stora sammanhängande ark. Ett brett plastmaterial formas med flera rader av blisterfickor samtidigt, fylls med tabletter och försluts därefter med aluminiumfolie.
Först senare i processen stansas eller klipps arket upp till individuella blisterförpackningar. Det innebär att märkningssystemet ofta inte arbetar mot en enskild blisterförpackning, utan mot ett betydligt bredare ark där flera blister produceras parallellt.
När man diskuterar läkemedelsproduktion hamnar fokus ofta på linjens hastighet. För blisterproduktion är det minst lika viktigt att förstå hur många produkter som produceras samtidigt. En blistermaskin kan exempelvis mata fram ett ark med tio blisterförpackningar bredvid varandra.
Märkningen ska då appliceras på samtliga blister innan nästa produktionscykel påbörjas. Det innebär att utmaningen inte alltid är hur snabbt skrivaren kan skriva. Istället handlar det om hur märkningssystemet når samtliga positioner över den breda produktbanan.
Det finns flera sätt att lösa detta. Det mest kostnadseffektiva är ofta att använda ett rörligt skrivhuvud monterat på en linjär axel. När blisterarket stannar för nästa processteg – exempelvis svetsning eller stansning – förflyttar sig skrivhuvudet horisontellt över arket och applicerar märkningen på respektive blisterposition.
Därefter fortsätter produktionslinjen till nästa cykel. Eftersom blistermaskinen ändå har ett naturligt stopp mellan varje matning finns vanligtvis tillräckligt med tid för märkningen utan att produktionstakten påverkas.
Alla blisterlinjer arbetar inte med intermittent matning. På vissa höghastighetslinjer sker produktionen kontinuerligt. Om blisterarken aldrig stannar finns inte längre tiden att flytta ett skrivhuvud mellan olika positioner. I dessa fall behöver varje blisterrad istället ha ett eget skrivhuvud.
Det innebär att en linje med tio blisterrader kan kräva tio separata skrivhuvuden som arbetar samtidigt. Tekniskt är detta fullt möjligt, men det innebär en betydligt högre investeringskostnad, fler förbrukningsmaterial och mer avancerad service.
Därför eftersträvas, när produktionsprocessen tillåter det, i första hand en lösning där ett eller ett fåtal skrivhuvuden kan serva hela produktbredden.
Vill du se hur maskinen fungerar i din produktion på ditt material eller produkt? Boka en kostnadsfri Demo så visar vi dig gärna maskinen (eller liknande maskin) i drift och hur vi kan skräddarsy lösningen utifrån ditt behov.
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig!
Du kan också ringa oss direkt på +4610-444 1600.