Patronsystem för bläckmärkning – material, användningsområden och vanliga problem

Att få till en tydlig bläckmärkning handlar om mer än att bara välja rätt skrivare. Du behöver också tänka på vilket material du ska märka, vilket bläck du använder och hur produkterna rör sig genom produktionen.

En patronskrivare med Thermal Inkjet-teknik (TIJ) kan skriva allt från bäst före-datum och batchnummer till streckkoder och QR-koder. Men en märkning som blir riktigt bra på kartong behöver inte alls fungera lika bra på plast eller glas.

Så vad behöver du egentligen tänka på för att få ett bra resultat? Här går vi igenom vilka material som fungerar med patronsystem, hur du väljer bläck, vad som påverkar utskriften och hur du löser några av de vanligaste problemen.

Vilka material kan märkas med ett patronsystem?

Det korta svaret är att patronsystem kan användas på många olika material. Men det finns en viktig detalj: bläcket måste passa ytan du ska märka.

Papper och kartong är ofta ganska enkla att märka. De suger åt sig bläck, vilket hjälper märkningen att torka och fästa. Plast, glas och metall fungerar annorlunda. Där stannar bläcket i större utsträckning kvar på ytan tills vätskan har avdunstat.

Det betyder att samma patron inte nödvändigtvis fungerar lika bra på alla material. För att få en tydlig och hållbar bläckmärkning behöver du hitta en kombination av bläck och material som fungerar tillsammans. Hos oss hittar du flera industriella bläckstråleskrivare för olika märkningsbehov.

Bläckmärkning på papper och kartong

Ska du märka kartongförpackningar med datum, batchnummer eller spårbarhetskoder? Då är ett patronsystem ofta ett bra alternativ.

Papper och obehandlad kartong är absorberande material. Bläcket kan tränga in i ytan, vilket gör att märkningen vanligtvis torkar relativt snabbt.

Men all kartong är inte likadan. En obehandlad kartong har andra egenskaper än en lackerad eller bestruken förpackning. På en behandlad yta kan bläcket få svårare att tränga in, och då kan både torktiden och utskriftens skärpa påverkas.

Även motsatsen kan bli ett problem. Om bläcket blöder för mycket i materialet kan små bokstäver och detaljer i en QR-kod bli otydliga.

Därför är det klokt att testa märkningen på just den förpackning du använder, särskilt om den har en ytbehandling.

Bläckmärkning på plast, glas och metall

Plast, glas och metall ställer lite andra krav. Eftersom materialen inte suger åt sig bläcket på samma sätt behöver du ett bläck som kan fästa på ytan och torka tillräckligt snabbt.

Här används ofta lösningsmedelsbaserade bläck som är anpassade för den här typen av material.

Men det är inte riktigt så enkelt som att välja ett bläck för plast och sedan köra. Det finns många olika plastsorter, och deras ytor kan skilja sig ganska mycket åt. Även ytbehandlingar kan påverka hur väl bläcket fäster.

Detsamma gäller glas och metall. Är ytan ren? Finns det någon beläggning? Ska märkningen tåla att förpackningen hanteras, transporteras eller kommer i kontakt med fukt?

Allt det här spelar roll. Därför rekommenderar vi alltid att testa märkningen på det verkliga materialet och under förhållanden som liknar dem i produktionen.

Hur väljer man rätt bläck till ett patronsystem?

Det är lätt att fokusera på vilken färg bläckmärkningen ska ha. Men när du väljer bläck finns det flera andra saker som är minst lika viktiga.

När du väljer bläck finns det några saker som är extra viktiga att tänka på:

• Materialet: Först och främst behöver bläcket fungera på ytan du ska märka. Ett svart bläck som ger ett fint resultat på kartong kan fungera betydligt sämre på plast, även om färgen ser likadan ut.
• Torktiden: Hur snabbt behöver märkningen vara torr? Om förpackningen passerar en vals, en styrskena eller kommer i kontakt med en annan produkt strax efter utskriften måste bläcket hinna torka innan dess. Annars finns risken att texten smetas ut.
• Kontrasten: Svart bläck fungerar ofta bra på ljusa förpackningar, medan en mörk yta kan behöva vit eller annan ljus märkning för att texten ska synas ordentligt. Ska du skriva streckkoder eller QR-koder behöver de dessutom kunna läsas av med den scanner eller kamera som används i produktionen.
• Produktionsstoppen: Hur ofta står skrivaren stilla? Vissa snabbtorkande bläck kan börja torka vid patronens munstycken när skrivaren inte används. Har du många korta stopp kan det därför vara viktigt att välja ett bläck som passar det arbetssättet.
• Särskilda märkningsbehov: Ibland behövs specialbläck, till exempel pigmenterade bläck som används för vit märkning på mörka material.

Så innan du bestämmer dig för ett bläck är det bra att fundera på några saker: Vilket material ska märkas? Hur snabbt måste märkningen torka? Hur länge behöver den hålla? Och hur ser produktionen ut under en vanlig arbetsdag?

När du har svaren blir det betydligt enklare att välja rätt.

Vilka användningsområden passar patronsystem för?

Patronsystem används i många olika typer av produktion. Det kan handla om en enkel datumrad på en förpackning eller en detaljerad kod som gör det möjligt att följa en produkt genom hela distributionskedjan.

Inom livsmedelsindustrin används patronskrivare bland annat för bäst före-datum, batchnummer och annan produktinformation. Märkningen kan göras på exempelvis kartongförpackningar eller förpackningsmaterial, beroende på vilken typ av bläck och skrivarlösning som används.

Inom läkemedelsindustrin är kraven ofta mer omfattande. Där kan en liten kod innehålla information som används för att identifiera och spåra en enskild förpackning. Koden behöver vara tydlig, men framför allt måste den gå att läsa maskinellt.

I vissa produktionslinjer kontrolleras märkningen direkt av en kamera. Om koden inte går att läsa kan förpackningen behöva sorteras bort. Därför blir det extra viktigt att utskriftskvaliteten är jämn från första till sista förpackningen.

Vill du veta mer om de särskilda kraven inom läkemedelsindustrin? Läs vår artikel om märkning inom läkemedelsindustrin.

Men patronsystem används inte bara för traditionell produktmärkning. De förekommer också inom tryckeri- och distributionsverksamhet, till exempel för adressering av kuvert och trycksaker.

Tänk dig att du behöver skriva mottagaruppgifter på många kuvert, men att informationen ska ändras mellan varje exemplar. Då kan ett patronsystem skriva den variabla informationen direkt när kuverten passerar skrivhuvudet.

I vissa system går det dessutom att ansluta flera skrivhuvuden till samma kontrollenhet. Det kan vara användbart om du exempelvis vill skriva information både högre upp och längre ner på ett kuvert.

Det som avgör om ett patronsystem passar är alltså inte bara vilken bransch du arbetar i, utan framför allt vad du ska märka, vilket material du använder och vilka krav du har på resultatet.

Hur påverkar produktionshastigheten utskriftskvaliteten?

Hur snabbt går din produktionslinje? Det är en av de första frågorna som behöver besvaras när ett patronsystem ska installeras.

Skrivaren måste nämligen anpassa utskriften efter hur snabbt produkterna passerar. Om inställningarna inte stämmer kan texten bli utdragen eller hoptryckt.

Vid en jämn hastighet kan skrivaren ställas in efter produktionslinjen. Men om hastigheten varierar kan man använda en pulsgivare, även kallad encoder, som hjälper skrivaren att följa rörelsen.

Det finns också en annan anledning till att hastigheten är viktig: bläcket måste hinna torka.

Varför är torktiden viktig vid bläckmärkning av plastfilm?

Ett bra exempel är plastfilm som används för att tillverka förpackningar, som chipspåsar.

Filmen rör sig genom maskinen och passerar flera valsar på vägen. Om du skriver ut ett datum eller ett batchnummer på filmen måste bläcket hinna torka innan den märkta ytan når nästa vals.

Annars kan texten smetas ut när filmen kommer i kontakt med valsen.

Det är alltså inte bara bläckets torktid i sig som är intressant, utan hur mycket tid det faktiskt finns mellan skrivhuvudet och nästa kontaktpunkt.

Säg att filmen rör sig snabbt och att nästa vals sitter nära skrivhuvudet. Då har bläcket väldigt kort tid på sig att torka. I ett sådant läge kan du behöva ett mer snabbtorkande bläck eller se över var skrivhuvudet är placerat.

I vissa fall kan det också hjälpa att minska mängden bläck som används i utskriften.

Hur påverkar upplösningen torktid och bläckförbrukning?

Det kan vara lockande att alltid välja högsta möjliga upplösning. Ju fler punkter, desto bättre bläckmärkning, eller hur?

Inte nödvändigtvis. En högre upplösning kan ge en mer detaljerad utskrift, men om den innebär att fler bläckdroppar används på samma yta ökar också bläckförbrukningen.

Det kan i sin tur påverka torktiden. Ju mer vätska som hamnar på materialet, desto mer behöver absorberas eller avdunsta innan märkningen är torr.

På plast och glas, där bläcket inte sugs upp av materialet, kan det vara särskilt viktigt. Dessutom påverkar bläckförbrukningen hur länge patronen räcker. Om varje utskrift använder mer bläck behöver patronen bytas oftare, vilket ökar driftskostnaden.

En enkel datumrad behöver kanske inte alls samma upplösning som en liten QR-kod. Därför är det smartare att utgå från vad märkningen faktiskt kräver än att automatiskt välja den högsta inställningen.

Målet är att få en märkning som är tydlig och läsbar, utan att använda mer bläck än nödvändigt.

Varför saknas det punkter eller delar av texten?

Ser du att små delar av bokstäverna saknas? Eller att vissa delar av en kod inte skrivs ut?

Då kan det vara några av patronens munstycken som inte släpper igenom bläcket som de ska. En vanlig orsak är att bläck har torkat vid munstyckena. Det kan hända om skrivaren har stått stilla en längre stund utan att patronen har skyddats.

Det gäller särskilt vissa snabbtorkande lösningsmedelsbaserade bläck. De ska ju torka snabbt på förpackningen, men samma egenskap kan göra att bläcket också torkar vid munstyckena.

Börja med att kontrollera patronen och rengör den enligt tillverkarens anvisningar. Om utskriften fortfarande saknar punkter kan det vara dags att byta patron.

Varför blir bläckmärkningen suddig eller utsmetad?

Här behöver du först fundera på när märkningen blir dålig.

Är texten suddig redan när den skrivs ut? Då kan avståndet mellan skrivhuvudet och produkten vara för stort eller ojämnt. TIJ använder små bläckdroppar som behöver träffa materialet med hög precision. Om avståndet varierar kan punkterna hamna mindre exakt, och då förlorar texten sin skärpa.

Ser märkningen däremot bra ut direkt efter utskriften, men blir utsmetad lite senare? Då är det mer sannolikt att bläcket inte har hunnit torka.

Kontrollera om förpackningen kommer i kontakt med något strax efter märkningen. Det kan vara en vals, en styrskena eller en annan förpackning. Om så är fallet kan du behöva se över bläckvalet, torktiden eller mängden bläck som används.

Varför blir texten utdragen eller hoptryckt?

Om bokstäverna plötsligt ser ovanligt långa eller ihoptryckta ut är det ofta hastigheten som behöver kontrolleras.

Skrivaren måste veta hur snabbt produkten rör sig för att placera bläckpunkterna med rätt avstånd. Om skrivarens inställningar inte stämmer med produktionslinjens verkliga hastighet hamnar punkterna fel i förhållande till varandra.

Börja därför med att kontrollera hastighetsinställningen. Använder systemet en pulsgivare behöver du också kontrollera att signalen och inställningarna fungerar som de ska.

Varför hamnar bläckmärkningen på fel plats eller uteblir helt?

Om märkningen hamnar för långt fram eller bak på förpackningen kan det bero på när skrivaren får signalen att börja skriva.

En fotocell används ofta för att upptäcka när produkten passerar en viss punkt. Om den sitter fel, är smutsig eller inte registrerar produkten ordentligt kan märkningen hamna fel eller utebli. Även inställningen för avståndet mellan fotocellen och skrivhuvudet kan påverka placeringen.

Kommer det ingen märkning alls? Då är det också värt att kontrollera det mest grundläggande: Finns det bläck kvar? Sitter patronen rätt? Har den ordentlig elektrisk kontakt med skrivaren?

Det kan låta självklart, men ibland är det just de enkla kontrollerna som sparar mest tid.

Hur underhåller man ett patronsystem?

En stor fördel med patronsystem är att skrivhuvudet sitter i själva bläckpatronen. När du byter patron får du också ett nytt skrivhuvud med nya munstycken.

Det gör att du slipper en del av det underhåll som kan behövas i system med permanenta skrivhuvuden. Men helt underhållsfritt är det inte.

Det viktigaste är att ta hand om patronens munstycken. Om skrivaren ska stå stilla behöver patronen skyddas enligt tillverkarens anvisningar, särskilt om du använder ett snabbtorkande bläck.

Om utskriften börjar få saknade punkter kan munstyckena behöva rengöras. Använd då den rengöringsmetod som rekommenderas för just din patron. Fel rengöringsmedel eller för hård rengöring kan skada skrivhuvudet.

Tänk också på hur patronerna förvaras. Följ tillverkarens rekommendationer för temperatur, förvaring och hållbarhet. Använder du ett pigmenterat bläck kan det dessutom finnas särskilda instruktioner för hur patronen ska hanteras innan den sätts i skrivaren.

En enkel rutin för att kontrollera utskriftskvaliteten kan göra stor skillnad. Då upptäcker du ofta problem innan de leder till oläsbara koder eller onödiga stopp.

Vad bör man tänka på när man väljer patronsystem?

Funderar du på att investera i ett patronsystem? Då är det klokt att börja med din egen produktion, snarare än att jämföra skrivarmodeller direkt.

Här är några saker som är bra att fundera på:

• Material och märkning: Vad ska du märka? Är det kartong, plastfilm, glas eller något annat material? Och vilken information behöver du skriva ut? En enkel datumrad har andra krav än en liten QR-kod som ska läsas av automatiskt. Därför behöver du veta vilken storlek, kontrast och hållbarhet märkningen måste ha.
• Hastighet och volym: Hur snabbt rör sig produkterna? Hur många märkningar gör du under en vanlig dag? Och står linjen stilla ofta eller går den nästan hela tiden? Det här påverkar både vilken lösning som passar och hur mycket den kommer att kosta att använda.
• Bläckförbrukning och driftskostnad: Vid stora utskriftsvolymer kan bläckförbrukningen bli en viktig del av driftskostnaden. Det kan också vara värt att undersöka om det finns ett system med extern bläckförsörjning, där bläcket tillförs från en större behållare. Sådana lösningar finns för vissa system och kan minska behovet av täta patronbyten.
• Placering av skrivhuvudet: Finns det tillräckligt med utrymme? Kan skrivhuvudet monteras nära produkten med ett jämnt avstånd? Och hinner bläcket torka innan förpackningen når nästa del av maskinen?
• Antal skrivhuvuden: Behöver du märka på flera positioner? Då kan det vara praktiskt med ett system som stöder flera skrivhuvuden. Det kan också ge större flexibilitet om produktionen förändras längre fram.
• Användning och support: Hur enkelt är det att byta patron? Vad händer om produktionen står stilla? Och vilken hjälp finns att få om märkningen inte fungerar som den ska?

Genom att utgå från hur din produktion faktiskt fungerar blir det enklare att hitta ett patronsystem som passar både dagens behov och framtida förändringar.

Vill du se hur patronsystem fungerar i praktiken? I videon nedan går vi igenom tekniken, dess fördelar och vad du behöver tänka på för att hitta rätt lösning för din produktion.

Behöver du hjälp att hitta rätt patronsystem?

Hos Logimark hjälper vi dig att se till helheten. Vi utgår från ditt material, dina märkningskrav och hur produktionen faktiskt fungerar. Genom att testa rätt kombination av skrivare, bläck och inställningar kan vi tillsammans hitta en lösning som ger tydlig bläckmärkning och fungerar smidigt i vardagen.

Är du osäker på vilket patronsystem som passar din produktion? Kontakta oss så hjälper vi dig vidare.